En kamp mot nya tider
Kanske dags att börja skriva i bloggen.. var trots allt ett bra tag sedan jag skrev av mig lite. Blir snart en helt annan design på själva bloggen, min kära vän Carolina håller på att klura ihop det där. Är jätte tacksam vännen:)
En kamp mot nya tider- det är just vad det är, varierande känslor.
Låt mig få gråta, det gör så ont. Be mig inte att glömma för det vore att förneka det som hänt och det vill jag på ett sätt inte, för trots det man gått/går igenom så finns det glimtar som jag vill bära med mig. Säg aldrig att tiden läker alla såren, för alla såren man samlat på sig nu rivs upp liak fort igen. Och framför allt be mig inte att vara stark – har förlorat nock. Jag finner ingen mening.
Ingenting är längre som förr och kommer aldrig bli, men jag ska som sagt blicka fram och kämpa mot nya tider. Jag är er vänner evigt tacksamma för all stöd. utan er hade det inte gått.
