.......

Försöker sätta ord för det jag känner, försöker sätta mening i det som händarer.
shit, vad har jag gjort, att jag litade på dig att jag inte förstod tidigare, hur kunde du svika så utan att säga något.
Du pratade så mycket om känslor, men förstår nu att allt var bara en enda lögn.
Men lägger nu detta på hylla för att fortsätta mina kamp, utan ngt kvar av dig...


Dagarna går, årstiderna kommer, regnet faller ner för skyn,liksom mina tårar faller ner för kinderna.
När jag sluter mina ögon, ser jag dig och tårar faller.Tiden har gått, allt har förändrats, men inte insidan av min kropp.I min själ, där syns alla sprickor, jag är krossad itu.
På mitt skal har jag förvandlats till en ung kvinna.på insidan, är jag fortfarande en flicka som söker efter dig.
Jag känner mig övergiven, kvar på jorden, i livet, utan dig.Vem sa att tid läker, det har gått fyra år, jag har alla minnen kvar.
Ju mer tiden går, ju mer längtar jag efter att få se ditt ansikte,känna din doft och höra din röst.

Ingen tid kan läka saknaden efter mamma...

                                                                                      "Du sårar, Jag kämpar"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0