Jag....

Helgen har passerat, och just denna helg har spenderats med Fjälkinge dam på träningsläger i Halmstad. en helg med massa skoj o stim. Ni är ett helt underbart gäng tjejer. Ni har fått mig att finna min motivation till glädjen till fotbollen igen o det känns så underbart.
Men även efter helgen så fick jag mig många tankar kring allt möjligt som nu hela tiden far runt i huvdet på en. tankar som jag inte vet vart jag ska göra med dom. för det är bara en jobbig fas.

Jag är möjligtvist en simpel individ, jag lever mitt liv som en dag i taget.
I vissa lägen är det så jag känner av frid o fröjd med allt, vännerna gör så jag känner mig som en i laget.
det går upp och ner, från sida till sida. jag passerar varje hörn och ibland känner jag mig död.
vissa dagar mår jag bra, vissa dagar får jag lida, samma sak som att vissa dagar är det lugnt, och andra är det nöd.Det låter som om jag bara klagar men snarare sätter jag mitt liv på plats.för som sagt så finns det olika dagar
jag börjar om och ta en ny och rak sats för att vara en simpel individ som jag faktiskt är.Men det är inte så jävla enkelt varje dag.

 


........

Ja vill bara att du ska öppna dina ögon så du kan se hur jag inte orkar mer.
Sträcka ut dina armar så du kan fånga mig när jag faller. Jag vill att du ska förstå att jag inte alltid vill berätta hur jag mår. Men när jag vill berätta vill jag att du ska lyssna. Jag saknar det ngt så fruktansvärt..

  Tankarna är många, kommer det hjälpa mig?! jag hoppas på det..

Tomhet...

Allt försvann ifrån mig,mina känslor, min rädsla och hela min personlighet känns det som. jag känner inte igen mig själv längre. Det är bara ett yttre skal jag visar, som liknar det som en gång var jag. Hur får jag tillbaka allt det som en gång var mitt, det som försvann från mig?

Jag kan inte känna smärta längre, inte sån smärta som förut. Jag känner heller ingen glädje längre. inte skratta eller le som var så enkelt förut.
Jag känner knappt nånting, och jag gillar inte denna situation längre.
Jag saknar att vara den Malin som jag var förut hon utan skuldkänslor. Jag saknar helt enkelt MIG!

 det går egentligen inte med ord att beskriva att du som ska vara en del av mig kan svika mig så fruktansvärt mycket som du gjort, vart finns du när jag verkligen behöver dig? Du som alltid skulle vara den som skulle finnas där. Just nu känner jag bara en massa hat mot dig.


 FINNS INGA KÄNSLOR, INGEN RÄDSLA BARA EN MASSA TOMHET!

!?!?

Musiken flödar ut högtalarna, det är helt sjukt vad musik gör mycket! musiken är livet.. framför alla texter som görs här i livet.. jag är bara så förälskad i all musik..

http://www.youtube.com/watch?v=hZyiW3lZdIE&feature=related



 Jag orkar inte längre . Ska jag ge upp kanske?Jag vet inte men jag orkar inte försöka längre iallafall.
 och jag blir bara sviken hela tiden ändå, så tror jag ger upp ändå!

 Take Care....


One life...


 Nyss hemkommen från dagens skola. inledde ett nytt grupparbete idag, det är verkligen så tråkigt men är bara att bita ihopa och göra det man ska helt enkelt. blir säkert bra i slutändan..
 
 Helgen kan beskrivas med många ord, underbar, galen, en riktigt freaky saturday. men oj vad skoj vi hade.. var min första lagfest med dessa goa tjejer. kvällen inleddes med bowling, där jag var så dålig, haha. efter där så begav vi oss för lite käk O´learys, men där kan också påpekas att servtrisen där lyckades spilla ut en massa öl och cider på enbart mig, men som förlåt från hans sida fick jag maten gratis och 2 shotar och det tackar man ju inte nej till;) det har sina för och nackdelar med hela:P
Festen fortsatte sedan hos Figge, där det ja, det går inte beskrivas.. men det tog fart med andra ord.. denna kväll gick Tuttis och jag ALL IN:P 
En helt underbar kväll, så tack tjejer.. 

 Dagen efter var dock mindre bra, var såååååå bakis. men hade mys med systrarna Larsson.. mys:)

 En helt lyckad helg, man sent glömmer:)

 

Nätterna är sömnlösa, dagarna är tankspridda. Tänker ofta på ditt leende och hur vacker du är. det är helt sjukt.. Du får mig att må bra. Hela du är underbar och för mig är du perfekt.
 När du finns vid min sida är känslan den bästa.

 TJAO!


Det är så mycket man vill säga....

Det är svårt att skriva vad man känner så andra ska förstå.Utan sånna där krångliga oförståeliga ord.Man kan inte heller säga som det är.
Jag vill kunna släppa saker o ting, men jag kan inte. det blir jobbigare för varje dag. Mina känslor kommer aldrig försvinna helt, de kommer aldrig gå bort det är just för att jag bryr mig för mycket.

Nu när man väl har varit hemma ett par dagar, vill man bara åka i väg igen! komma bort från allt som är jobbigt här. men är väl bara till att inse att jag måste kämpa, vara stark. kämpa emot det som är så emotståndligt egentligen..

Du borde se hur mycket du orsakat mig smärta
4 år av ett rent helvete, var det detta du ville?


 Take Care!

Stockholm.

Befinner mig just nu uppe i Stockholm hos Emely. har snart befunnit mig häruppe en vecka, och ska vara här yttligare ett par dagar till. känns helt underbart att för en kort stund bara få lämna skåne och allt som rör sig där hemma, för att komma bort lite och komma på andra tankar. Häruppe är hur underbart som helst. Bosön är ett härligt lugnt område. att se studenternas sociala samvaro med varandra är ju bara underbart. utbildningen som jag sen följt verkar hur skoj som helst, så inte helt omöjligt att jag själv väljer att söka det till hösten, vi får helt enkelt se.

Tänker så mycket på dig, men vet ej hur jag ska hantera allt. jag vill bara ha ett svar. Jag försöker låta allt vara men det är inte lätt alla gånger. huvudet säger nåt och hjärtat säger nåt. vad ska man följa?

                                                     saknaden har blivit mitt LIV!

en vandrande väg.

 Ännu en vecka har redan gått, tiden bara sveper förbi. var tar all tid i vägen?
 Men min vecka har varit hur bra som helst, känns som hel jag varit en helt annan person. Känner mig gladare
 och tycker saker o ting är roligare nu förtiden. Det är just den här känslan jag vill alltid kunna känna, och alltid vara glad och sprallig, det är just den Malin jag saknat. En del av mig kommer aldrig vara hel det vet jag om, men jag vill hitta den stora glädjen i mitt liv.. och just nu kan jag inte se annat än härliga ljusglimtar.

Alla mina vänner är enormt stöd för mig, utan er hade jag inte fixat allt. ni är verkligen de som ska eloge för allt. så TACK:)

Sen finns det alltid mindre bra saker man börjar funderar på som att  jag litar inte på dig längre
Jag känner mig osäker vid dig .Jag tror inte på dina ord , ja tror dom orden är påhittade .
Om det visar sig att jag har rätt , så är du fan en större idiot än jag trodde :/

 Love you my friends <3

......

Vissa saker drabbar alla människor, andra saker inte. utan undantag. En del saker är positiva andra saker är mindre bra.
Så försöker man, dag ut och dag in att gå vidare. Släppa taget och bara fortsätta. Somliga dagar går det bra och andra går det rent åt skogen, måste jag säga (tankemässigt).
Vet inte riktigt vad jag ska tänka på, vill kunna ta lärdom av det som in vän försökt intala mig, att våga tro och tänka på det som är bra, på allt det som kan påverka mig själv på ett bra sätt.
Men hur ska jag kunna släppa alla de känslor jag bär på?
Varje gång jag trampar snett så inser jag, sompå nytt varje gång att du inte finns här vid min sida och hjälper ig upp. Känns som man nu är ensam, att man får ta sig igenom allting på egen hand:/

Jag önskar att du förstod mig så mycket mer än vad du gör. känner mig totalt sviken av dig. Hur kan jag få det till att få det bra igen? jag vet att även du bär på mycket ocg inte mår bra, men jag kan inte hjälpa dig om du inte tillåter det eller vill inse att du faktiskt har problem.

Tänk alla gånger jag önskat att du ska förstå, alla gånger du höjt mitt hopp om det bättre, alla gånger du brutit det lika fort igen! Orkar inte med den cirklen längre.

Att alltid ha en "känsla av tohet och obehag" detta är en känsla som kallas saknad. Saknaden efter dig kommer alltid vara stor. och inegn kommer nånsin kunna ta din plats!


" I hate you, I love you!"

Kärlek..


det hade nog kunnat vara vem som helst, men nu var det du. och jag är så tacksam, så glad, över att det inte var någon annan. det spelar ingen roll att det slutade som det gjorde, att jag inte längre har dig kvar.. det spelar ingen roll om du glömmer mig en dag. jag kommer alltid att minnas dig och hur du fick mig att känna. hur bra du fick mig att må när jag mådde som sämst, hur värdefull du fick mig att känna när jag hatade mig själv som mest. du fick mig känna mig speciell. men det viktigaste av allt, du fick mig känna mig älskad och behövd. och det spelar ingen roll hur sårad jag är nu, hur ont det gör, hur många mardrömmar jag kommer att drömma.. för det var värt det. det var värt varenda sekund av smärta.


"sometimes in life you have to say goodbye.
even if it hurts, even if you don't want to.
but it's time to let go now."


Life...

Att sakna nåt som känts så självklart och som alltid har funnits där känns fruktansvärt skrämmande och förvirrande.Att hantera det går knappt.
Mitt hjärta vill inte i samma riktning som mitt huvud och det är en kamp jag har mot mig själv. Känns som ett krig man har emot sig själv.
Jag vet inte hur länge till jag orkar hålla ut.Ibland känns det som tårarna tagit slut men det bildas alltid nya...
Livet har inte blivit som jag tänkt mig och det är riktigt jobbigt. Jag är stark men kraften sinar ibland..Men hur jobbigt de än är,har jag min styrka att kämpa,mitt mod att forsätta.det kan ingen ta i från mig


Jag vill ha dig här. Jag vill att du ska ta mig i din famn och bara låta mig vara där. Du vet inget om det som hänt nu ochdet kanske blir bäst så. Jag saknar verkligen din närhet.


 Tack alla för en underbar nyår, och tack för en flummig galen helg. <3

 "Lev i nuet"

Verkligheten Gör Ont.





ibland när man har så bråttom genom livet, är man så inne i allt, att man glömmer ta sig tid och verkligen tänka.
man hinner inte tänka på allt som har hänt, både braoch dåligt. Ibland vill man nog inte ens stanna upp och
fundera. Ibland vill man bara leva livet och bara för en gång skull vara. Men man vet också att för eller senare hinner livet i kapp en och man då får sig en smäll och man faller in i sin egen bubbla och försöker bearbeta alla känslor man bär på.

2009 har varit upp och ner vänt år, med många skratt och tårar, sorg som glädje. det finns många bitar man tar med sig in på det nu nya året 2010. men andra minnen begraver man gärna kvar.

Mitt mål nu 2010 är att jag ska bli stark, orka kämpa och leva för allt det fantastiska som jag verligen har kring mig.


Jag har en vän, en bra vän men något har hänt, det känns inte längre som förr, jag kunde prata med dig om allt om hur jag mådde i alla lägen men inte längre. Du är så förändrad, vet inte om jag känner dig längre, vi glider isär.

"Du ler. Jag faller. Du vet. Jag vet.
Du är ett kapitel utan slut"

.......

Försöker sätta ord för det jag känner, försöker sätta mening i det som händarer.
shit, vad har jag gjort, att jag litade på dig att jag inte förstod tidigare, hur kunde du svika så utan att säga något.
Du pratade så mycket om känslor, men förstår nu att allt var bara en enda lögn.
Men lägger nu detta på hylla för att fortsätta mina kamp, utan ngt kvar av dig...


Dagarna går, årstiderna kommer, regnet faller ner för skyn,liksom mina tårar faller ner för kinderna.
När jag sluter mina ögon, ser jag dig och tårar faller.Tiden har gått, allt har förändrats, men inte insidan av min kropp.I min själ, där syns alla sprickor, jag är krossad itu.
På mitt skal har jag förvandlats till en ung kvinna.på insidan, är jag fortfarande en flicka som söker efter dig.
Jag känner mig övergiven, kvar på jorden, i livet, utan dig.Vem sa att tid läker, det har gått fyra år, jag har alla minnen kvar.
Ju mer tiden går, ju mer längtar jag efter att få se ditt ansikte,känna din doft och höra din röst.

Ingen tid kan läka saknaden efter mamma...

                                                                                      "Du sårar, Jag kämpar"


Lillejulafton...

Vakna redan 05.00 och kunde verkligen inte somna, för många tankar snurrar runt i huvudet just nu så här kring juletid. men denna tid ska firas med, och jag hoppas på det bästa. Kommer aldrig nånsin kunna känna mig hel kring sådana här tillställningar. Jag försöker så hårt, jag kämpar.

Du finns i mina tankar, i mitt hjärta finns du, du är inom mig varje dag och alla mina minnen med dig kommer jag bevara långt därinne.

Men idag finns det ljusglimtar på dagen och det är att jag ska äntligen efter många månader få träffa min Madde, ska bli så mys! som jag saknat dig gumman! julfika på stan och se till att fixa de sista klapparna nu som kommit in så här på efterkälke..

Ta hand om er mina vänner..



En kamp mot nya tider

Kanske dags att börja skriva i bloggen.. var trots allt ett bra tag sedan jag skrev av mig lite. Blir snart en helt annan design på själva bloggen, min kära vän Carolina håller på att klura ihop det där. Är jätte tacksam vännen:)

En kamp mot nya tider- det är just vad det är, varierande känslor.

Låt mig få gråta, det gör så ont. Be mig inte att glömma för det vore att förneka det som hänt och det vill jag på ett sätt inte, för trots det man gått/går igenom så finns det glimtar som jag vill bära med mig.  Säg aldrig att tiden läker alla såren, för alla såren man samlat på sig nu rivs upp liak fort igen. Och framför allt be mig inte att vara stark – har förlorat nock. Jag finner ingen mening.

Ingenting är längre som förr och kommer aldrig bli, men jag ska som sagt blicka fram och kämpa mot nya tider.  Jag är er vänner evigt tacksamma för all stöd. utan er hade det inte gått.

                                                             


Om

Min profilbild

Malin

RSS 2.0